I morgon åker jag tillbaka till Italien efter att ha varit en vecka i Sverige för att prata om min bok i alla möjliga sammanhang. Igen. Det är den tredje gången i år och italienarna börjar bli lite sura för att jag jämt sticker i väg när de behöver mig som bäst, påstår de. ”I Sverige, liksom i resten av världen, är väl alla intresserade av böcker om sex, så du behöver väl knappast göra reklam för din bok”. Vidare anser de att jag i Sverige knappast behöver försvara mina synpunkter om sexarbete, för där råder väl stor sexuell frihet, så svenskarna kommer väl ändå att sluka din bok med öppet sinne?
Hur kan min uppfattning om sexuell frihet vara så lik italienarnas i detta fall, undrar jag då för mig själv, när jag annars aldrig håller med dom när de pratar om mannens och kvinnans sexuella natur och vad sexuell frihet egentligen innenbär. Själv vill jag tro att det i Sverige handlar mer om okunskap om oss sexarbetare och vårt arbete än om svenskars inskränkthet i frågor som gäller individuell sexuell frihet.
